Bokcirkelns naturliga val för februari var Niemis "Populärmusik i Vittula" eftersom den kommit på pocket nyligen. Pocket är inte bara billigt, utan lätt att få tag på också. Äldre böcker kan vara jobbiga val eftersom det blir ett himla sökande på antikvariat och bibliotek. Niemi fick Augustpriset förra året, och alla vi som läste boken var överens om att den var väl värd att prisas.

"Populärmusik i Vittula" är en rolig barndomsskildring från Sverige obygd, det finlandssvenska Pajala. Den vuxne Mattias berättar om sin uppväxt i Pajala på 60-talet som han minns med både vemod och saknad, men kanske framför allt med en suck av "Puh, jag överlevde!"-känsla.

Som femåring blir han vän med den tystlåtna Niila och vi får följa pojkarnas öden och äventyr upp till sjuttonårsåldern. Varje kapitel skildrar en dråplig och humoristiskt nedtecknad händelse. Huvudpersonen i boken står i bakgrunden till fördel för de historier som berättas, för det är verkligen historieberättandet som gör den här boken. Fantasifullt och tokroligt, men framförallt berättat med stor värme och ömhet för människorna och platsen det handlar om.

Niilas pappa Isak uppfostrar sina pojkar med få ord men många hårda slag, så pojkarna tillbringar helst sin tid "ute på byn" där de driver runt och försöker undvika att bli indragna i något av alla de gängbråk som ständigt pågår. De lyssnar gärna på Mattias storasysters skivspelare där hennes enda skiva med Elvis går varv på varv. Småningom börjar de spela luftgitarr i garaget vilket så småningom leder till att deras lärare Greger hjälper dem att starta ett band och börja spela på riktigt.

Jag tycker boken är mycket läsvärd, kanske inte så skojig som ryktet låtit påskina, men det var nästan väntat eftersom boken blivit så omskriven och hyllad överallt. Den har både humor och djup, och många av episoderna som skildras framkallade starka synbilder som stannat kvar inuti min hjärna långt efter att jag läst ut sista sidan. Som när pojkarna leker krig och skjuter hagelgevär i skogen eller när de hjälper till i en seriöst anordnad spritdrickartävling i en gammal industrilokal utanför stan. Världar som jag utan Niemi aldrig skulle vetat något om. Eller det äckliga råttdödandet som Mattias blir lejd för att utföra, beskrivet så man nästan känner de slingrande maskarna och känner stanken av ruttna råttor?